Emily

Vi hjälptes åt imorse hela familjen att släppa ut hästarna. Sen åt vi frukost i fikarummet innan vi mockade boxarna.

Jag och Nikki hämtade Crespo och Zafir och red ett tidigt morgonpass. Så roligt att kunna rida tillsammans, och båda hästarna skötte sig superbra!

Efteråt putsade vi utrustningen, och sen åkte Nikki till Lövåsen för att fortsätta rida och själv åkte jag hem och sov på soffan i nästan tre timmar! Kändes helt sjukt, men antagligen behövde jag det.

Sen åkte jag och plockade in hästarna, hämtade Nikki, köpte tårta och så åkte vi och firade min pappa. Till sist blev det en sista sväng i stallet och nu ska vi titta på Stjärnornas hoppning innan det är dags att göra kväll.

Imorgon står träning för Ida på schemat för både mig och Nikki.

Jag skulle jogga Crespo lite lätt i ridhuset och redan när jag tagit på mig stövlarna så rann svetten längs ryggen på mig, och hjärtat bankade i bröstet som en hammare. Välkommen febern.

Aja, det blir ett lätt joggpass tänkte jag. Bara lite serpentiner, lite förvänd galopp, checka av framåtbjudningen och lösgjordheten. Det borde jag klara!

När jag travat och galopperat lite kände jag bara att kroppen inte orkade med. Crespo kändes riktigt fin och framme, men jag orkade knappt sitta ner i sadeln.

Galopperade över lite bommar som låg framme, och det var då det konstiga hände...

Jag, dressyrtanten Emily, som är fullständigt livrädd för att hoppa, hämtade två block och byggde ett hinder. (Jag är medveten om att det i hoppkretsar nog kallas för en upphöjd bom, men i min värld var det ett högt och skräckinjagande hinder!)

Sen ställde jag mig i lätt sits och hoppade över hindret. Tre gånger. I galopp. Helt frivilligt. 

Och det märkligaste av allt var att det bara var jättekul!

Crespo tyckte nog det var ett rätt schysst upplägg. Han fick skutta över ett minimalt litet hinder och sen överöstes han med klappar, kramar och beröm.

Jag skyller på feberyran.  Den kan få folk att göra märkliga saker.

Sist när hon red så tappade hon ena stigbygeln och direkt stannade han, vände på huvudet och nosade på hennes stövel. Åh, han är så gullig!

Filmklipp finns på min Instagram @emilystighall 

Ja och så ska jag ju jobba såklart.

Bäst att tugga lite ingefära.

Igår fick Crespo en vilodag i form av 45 minuters skritt för hand ute i skogen. Sen red Nikki lektion och så åkte vi och hämtade en halmbal. 

Idag ska jag rida ett dressyrpass och träna på vår hemläxa: kvicka bakben!

Vi gjorde ett par byten som kändes så himla bra, och jag börjar också få till känslan hur jag ska rida honom kvick i galoppen utan att han ökar farten och gör sig lång. Vi jobbade mycket med tempoväxlingar i galoppen och i slutet gjorde vi en travökning som var så bra att jag tjöt rakt ut och leendet gick från öra till öra!

Min häst är fantastisk, min tränare är bäst, och själv är jag nog inte så jäkla tokig heller.

(Bild från ett annat tillfälle)

Bästa, bästa Robert mockade boxarna, fyllde höpåsarna, fyllde vattentunnorna i hagarna, och dessutom tog han in en ny bal och packade in den i höbåsen.

Så när jag slutade jobbet behövde jag bara ägna mig åt hästarna. Så lyxigt!

Vi började med att sladda skrittstigen med Lilleman, och sen linade jag Crespo över cavaletti.

Nu ligger jag nerbäddad i soffan medans Robert filar mina trötta fötter. Hah,  jag fick det bäst!

Dagen efter ringer de upp från Strömsbergsgård och frågar om det verkligen är riktigt att jag ska beställa täcken i storlek 170!?

Jag bekräftade att så var fallet.

- Ok. Jag tänkte bara att du har ju tidigare beställt i storlek 155, sa tjejen.

- Ja,  men det var till vår lilla häst,  svarade jag.

Nu är båda hästarna försedda med vinterskor och brodd, vilket alltid känns lite sådär. Såklart är man ju rädd för broddtramp osv, men det är också en påminnelse om att vintern är här.

Imorse hade vi snöblandat regn. Fy!

Jag har knappt suttit en sekund idag, förutom timmarna på kontoret då förstås, och Britta skrattade lite åt mig ikväll och påpekade att om man ska hinna konversera med mig så måste man springa bredvid. "Samtal i farten" som hon uttryckte det.

Men så är det vissa dagar bara...

Nu ligger jag iallafall stilla, i soffan. Gruvar lite för att gå i säng då jag sover så förbannat dåligt just nu.

Men men, imorgon kommer bli en bra dag. Jag ska rida och sen är det Bonde Söker Fru. Helig timme!

Ska strax iväg och jobba, och när jag slutar ska jag kvicka mig till stallet och fixa mockningen. Sen ska Crespo skrittas, Nikki ska rida lektion och jag ska på styrelsemöte. 

Däremellan ska det ju ordnas med mat, och hästarna ska ryktas och höpåsar ska packas medmera, medmera. 

Ingen leda och tristess här inte.

Kanske blir bättre när min största supporter Robert åter är på hemmaplan.

Hursomhelst. Crespo gjorde sitt, enligt Ida, bästa pass hittills. Han inledde med lite bus, men det kändes mest som att han var lite på hugget, inte som att han surade ihop.

Sen gick han som tåget!

Vi red flera rena byten och sedan jobbade vi med att gå in och samla galoppen runt Ida. Det blev lite mjölksyra för Crespo på slutet, och även för mig och då tappade jag honom lite, men känslan överlag var kanon!

Sen red jag en av ridskolans hästar som också gjorde ett jättebra jobb. Det är väldigt bra att rida andra hästar. Dels för att man alltid behöver fler timmar i sadeln, men man börjar också uppskatta sin egen häst ännu mer.

Nu är jag rätt trött och nöjd, och jag gissar att jag kommer att ha lite träningsvärk imorgon.

Finns det något som klår hästar, sol och en god vän?

Tillsist var det dags för Crespo. Vi joggade bara lite lätt i ridhuset och avslutade med att skritta ut en sväng.

Hade fullt upp på jobbet, så tiden gick fort.

På eftermiddagen red jag Crespo och han gick riktigt fint. Vi jobbade mest i galopp med enkla byten och förvänd galopp.

Sen hade vi tacokväll i stallcafeterian och vi var en hel hög med folk som åt tillsammans och hade trevligt. Efteråt tog vi in hästarna och gjorde kväll för dem. 

Jag fick massor gjort på jobbet, jag kände mig pigg och glad och på eftermiddagen var det dags för träning!

Crespo var så fin idag! Jag kan inte riktigt förklara men han var med mig på ett helt annat sätt än tidigare. Visst, ibland fick jag påminna honom att ta med bakbenen i galoppen. Och ja, två gånger studsade han iväg med mig så Ida fick skrika "Sitt kvar! " Men även i de situationerna så kändes han påverkbar. 

Vi red mycket galopp idag med. Diagonalslutor, förvänd galopp och massor av enkla byten. Avslutade med travskolor och två ökningar och då hade jag en helt underbar känsla. Crespo bar sig själv och jag kunde sitta och åka med!

Tyvärr kom vi inte med på bild eller film idag med. Ska skärpa mig på den punkten. Lovar!

Kvällen ägnades åt en föreläsning med en agronom från St:Hippolyt och det var både intressant och informativt. Mycket visste jag redan, men det skadar aldrig att fräscha upp kunskaperna!

Vissa dagar älskar jag mitt liv!

Senare ikväll kommer en foderexpert från St:Hippolyt som kommer att hålla en föreläsning om hästens matsmältning och så kommer hon också informera om St:Hippolyts olika fodersorter. Intressant!

Det här blir en bra dag. Men nu: jobb!

Väl hemma igen lagade jag en älggryta och bjöd syrran och Hansson. Jag är i fullständig chock över mitt beteende. Så olikt mig.

Efter middagen åkte vi till stallet igen och Crespo fick först stå med spikmattan medan jag masserade honom och sen efter ridningen stretchade jag och lindade.

Utrustningen pussades också då det är dags för Idaträning imorgon igen.

Men vi tog oss hem tillslut och vid 19,30 kom vi ner till stallet.

Crespo fick ett lätt pass på lina och efteråt fick han massage och stretching. 

Vid 21,30 åkte vi hem för att krascha i sängen.

Dock var det riktigt härligt att vakna vid 7,30 och känna sig utvilad. Jag har diskat, tvättat, dammsugit och skurat golven. Nu ska jag och Nikki äta en frukost/lunch och resten av dagen ska spenderas i stallet.

Ljuvligt!

I tisdags när jag skulle rida visade det sig att Crespo hade grym träningsvärk. Såklart, han kämpade på bra på träningen och arbetet med galoppslutor och byten gör att han måste använda sitt svaga höger bak, så det var väl inte så konstigt egentligen. Planen blev då lite ändrad, så det blev bara en kort, lätt jigg och sen på onsdagen skrittade jag honom för hand ute.

Igår hade jag tänkt jogga lite lätt igen, men Nikki ville rida så istället red hon ett pass i skritt och trav på 45 minuter och jag fick springa tills jag trodde hjärtat skulle hoppa ut ur bröstet på mig.

Idag åker jag till Umeå direkt efter jobbet. Ska försöka hitta någon som kan skritta honom idag, annars måste han tyvärr vila. Imorgon kommer jag hem sent, men min plan är ändå att hinna jogga lite på kvällen då vi ska träna för Ida igen på måndag.

Jag älskar verkligen hösten med alla färger och den klara luften.

Dock gillar jag inte kylan eftersom jag fryser jämt! Seriöst, det känns alltid som att jag håller på att frysa ihjäl, hur mycket kläder jag än har på mig.

Madde och Emma skrattade åt mig i helgen då vi kom upp på hotellrummet och jag direkt drog upp elementet på max, tog på mig dubbla tröjor och tjocksockar. 

Hursomhelst, idag är planen att rida Crespo i ridhuset och försöka återskapa känslan från igår. Förut brukade han få vila dagen efter träning, men numera vill jag alltid rida honom när man har träningen i färskt minne.

Imorgon ska han faktiskt också ridas, men det blir bara ett kort joggpass och sen på torsdag ska han ridas ordentligt igen eftersom jag måste åka till Umeå på jobb över fredag och lördag. Hoppas att Natali eller Lovisa kan skritta ut honom i skogen då.