Emily

Jobbade 8-12 som vanligt, snabbade mig ner till stallet för att mocka, fylla höpåsar,  fylla vatten i hagarna och göra iordning foder.

Hann dock inte klart innan kl 13 så jag fick åka och hämta Nikki och sedan åka ner igen och göra klart.

Sen blev det lite städning hemma. Hade hellre ridit ett pass på Crespo eftersom känslan igår var så fantastisk. Men jag var rädd att bli anmäld till "Rent Hus" om jag inte röjde upp lite hemma, så Crespo var tvungen att få en vilodag. (Jag längtar tills jag blir rich and famous så jag kan skaffa hemhjälp. Då kommer jag alltid ha städat hemma och mat på bordet)

Medan jag städade utfodrades Nikki med middag och så skyndade vi vidare till vår vän Hansson som fyllt år.

Eftersom jag själv glömde att äta middag (och lunch) så satt det fint med lite tårta.

(Alla dietister sliter sitt hår)

Vidare till stallet. Höll mina ridlektioner som vanligt och när de var klara red Nikki Zafir och tränade programridning inför morgondagens tävling. Hon har ungefär lika starka tävlingsnerver som jag, så hon var jätteledsen och tyckte att allt gick dåligt.

Det gjorde det naturligtvis inte.

Nu är vi äntligen hemma och jag ska snart gå och lägga mig. Gruvar lite dock, eftersom jag sover så otroligt dåligt just nu.

Aja, det blir väl en dag imorgon också, och det ser jag framemot för då kommer Robert hem, vi ska ha tävling, och jag ska rida min häst!

Alltså den här bilden! Innehåller allt jag älskar; katt med nöjd min, fet kanin och pannkakor! 

Jag ska lämna den bakom mig som jag lovat mig själv, men jag kan säga att ett tag kände jag mig så stressad att jag fick kramper i magen och ryckte i hela kroppen.

Men nu är alla veckans jobbiga måsten över, och nu ska jag lägga mig i soffan, äta glass och sen somna när jag känner för det. (Förhoppningsvis hinner jag äta upp glassen innan jag somnar, annars blir det jobbigt)

Imorgon är jag typ ledig, och då ska jag och Emma åka till Åsele och träna för Katarina. Jag längtar! Imorgon ska bli en superdag! 

Den här dagen har inte bara varit skit, ska jag faktiskt säga. Den började bra med att Nikki hjälpte mig att städa ett trapphus och på eftermiddagen höll hon Crespo på gott humör. Hon är bäst!

Snabbt iväg till stallet, och middagen intogs i omklädningsrummet i form av en kall våffla innan jag slängde på Crespo grejerna och longerade honom lite lätt i paddocken.

Var snabbt klar i stallet (före 20,30!) och skyndade iväg till affären och nu har jag precis lagt Nikki och ska nu bara varva ner lite innan jag också säger godnatt.

Idag står först jobb på schemat, sen ska jag luncha med min syster och på eftermiddagen blir det stallet förstås. Crespo ska ridas och senare ikväll ska jag gå på styrelsemöte för ridklubbens räkning.

Svårt att ta sig ur sängen dock när man har de här två hos sig.

Vi började med Zafir och jag blir så sjukt imponerad av min lilla unge.

7 år gammal lotsar hon runt en ungponny, som för dagen var väldigt pigg och busig, som den mest självklara saken i världen.

"Mamma, det känns som att han vill kasta av mig. Jag gör serpentiner så han lyssnar!"

Så liten, och så klok.

Jag satt på pallen mitt i ridhuset och bara gapade när hon galopperade på i friskt tempo samtidigt som hon klappade ponnyn på halsen och berömde.

Sen var det Crespos tur. Eftersom han blev behandlad av equiterapeuten igår så var planen ett kort, lugnt och kravlöst pass med målet att stretcha lite och bara röra lite på kroppen.

Crespos plan var att ligga på så mycket som möjligt, bocka, pipa och bete sig som en yster kalv.

Skönt att han verkar känna sig pigg och kry, men...

Dock fick jag en riktigt fin känsla de stunder då han inte freestylade som värst.

Efteråt blev det stretch och mys.

Älskade häst!

Crespo älskar ridskoleponnyn Pulver och tar alla chanser att avlägga en visit.

Idag blir det nog inte många luckor heller. Jag ska jobba, sköta hästarna såklart samt ha ridlektioner hela kvällen. Till råga på allt har jag åkt på rejält halsont och feber, så det kan hända att mina ridelever får tolka teckenspråk ikväll.

Jag har iallafall hunnit rida Crespo och han är riktigt pigg och glad. Däremot får jag jobba rejält med rakriktningen då han i sin iver gärna sladdar runt lite hursomhelst. Det ska bli skönt när jag kan rida lite längre och tuffare pass så han får jobba mer ordentligt.  Jag räknar ner dagarna till den 18:e då vi äntligen ska träna för Katarina igen!

Nej, nu ska jag sätta fart. Nikki ska till skolan och jag på jobbet.

Nikki har fixat en bild på Pickalurven.

Hovslagaren kommer och skor om grabbarna och ikväll ska Nikki rida lektion.

Crespo ska skritta i skogen och jag har inte tusen saker att göra.

Eller jo egentligen, men imorse satte jag mig och gjorde en planering för veckan och försökte att portionera ut alla saker så inte allt skulle hamna på samma dag.

Nu ska jag bara sätta mig och skriva mina timmar för augusti och jobba litegrann, sen blir det stallet och avkoppling.

Robert har fått en maskot till lastbilen!

Då insåg jag att det var en låsning i bröstryggen,  som jag brukar få då och då. 

Som tur var så var Emma J på plats på ridledarmötet som vi hade på eftermiddagen och eftersom hon pluggar till osteopat så slängde hon upp mig på ett bord och knakade och bände i mig lite, och så sa det klock och så var smärtan och andnöden borta!

Efter en stressig dag kände jag att jag behövde en helkväll i stallet för att komma till ro, och det fick jag verkligen. Nikki red Zafir och sen red jag Crespo.

I slutet tog dock barnen över hästarna och klockan var alldeles för mycket innan vi slutligen kom hem.

Imorgon blir det ett lugnare tempo.

Imorse var vi på plats vid 9 och mockade. Sen for Robert och Nikki ut och körde med Lilleman medan jag höll en lektion med några elever.

Sen var det dags för Nikki att rida Zafir och jag stod mest i mitten av ridbanan och gapade. Ungen galopperar över upphöjda bommar som om hon aldrig gjort annat. Svårt att tro att hon inte ens travade utan ledare för bara två veckor sedan.

Lunch på Stenmans med brorsan och Hansson och sen åkte vi tillbaka för att ta in en höbal, mocka hagarna, fylla vatten osv.

Nu är vi hemma en stund och jag diskar, tvättar, städar lite och läser bloggar. Snart ska vi åka ner till stallet igen så jag får rida Crespo.

Jag, Nikki och Emma har pysslat, masserat, ryktat, ridit, pratat och skrattat i flera timmar. Då regnet strilade och brännmyggen svärmade utanför, hade vi mysigt i ett lugnt och stilla stall.

Nikki fick rida Crespo ikväll och han är så himla snäll. Trots att han bara skrittat i tre veckor så bar han henne runt över cavaletti och i slutet travade hon på honom för första gången. Inte den minsta tillstymmelse till bus. Han kanske skulle bli en bra ridskolehäst?

Filmklipp finns på min Instagram emilystighall.

Nu känner jag mig helt lugn i kroppen och all oro, frustration och ångest är som bortblåst. Stallet är min medicin, thats for sure!

Ni ska tro att hon var arg på mig när jag sa att hon inte fick gå. Hon älskar skolan.

Planen är att vi ska ligga inne ett tag till och fortsätta att dricka vatten och vila. Förhoppningsvis kan vi åka ner till stallet i eftermiddag om hon fortsätter att vara pigg.

Jag själv däremot känner mig som en knöl, men jag har inte tid att vara sjuk så jag försöker ignorera det.

Idag ska Crespo skrittas, masseras och stretchas.  Imorgon ska jag rida! 

Nikki har ägnat morgonen åt att pimpa bilder på Zafir.

Just nu sover hon, och hennes kompanjon Pixi stöttar såklart i alla lägen. 

En sak som också är sjukt jobbig är att jag blir helt bunden här hemma. Tackochlov har jag fina människor omkring mig, så både jobbet, hästarna och ridlektionerna har ordnat sig. Nikki ska också få vara med min pappas sambo när jag åker iväg på föräldramötet.

Men ledan! Vi har sett två filmer, jag har läst ut en bok (som jag började på imorse) och nu kryper det i kroppen på mig. Känns som att jag ska bli tokig om jag inte får åka till stallet snart!

Jag är inte skapt för att vara inomhus!

Jag har varit stressad inför idag eftersom mina ridlektioner kommer att krocka med ett föräldramöte på Nikkis skola. Jag vill verkligen inte behöva ställa in mina lektioner då det är första gången för terminen, men det verkar inte som att jag hittar någon ersättare. Detta har resulterat i att jag knappt sovit en blund inatt.

Jag har vridit och vänt och vaknat otaliga gånger.

Nu på morgonen konstaterar jag också att Nikki har feber och inte kan gå till skolan! Och jag som måste jobba!

Emma skulle iallafall fixa mockningen till hästarna men jag hade gärna velat hinna skritta Crespo och massera honom.

Åh, ibland önskar jag att jag hade lite hjälp!

Den här dagen blir fullständigt kaosartad och det finns inget jag kan göra åt det.

Fan!

Idag ska han skrittas, gärna ute i skogen om inte regnet börjar ösa ner. Då han fick en rejäl genomgång på bakdelen igår så blir det bra med en ordentlig skrittrunda idag tänker jag.

Men först ska jag snabbstäda lite här hemma, det server som ett slagfält! Och klockan 9 ska Nikki vara i skolan och jag på jobbet.

Bäst att sätta igång!

Imorse var det fullkomligt kaos i mitt huvud när allt skulle packas för skolan och Nikki var så noga med kläder hit och dit och frisyrer och jag vet inte allt.

Min hjärna var dessutom mos efter en sömnlös natt med många tankar och funderingar.

Men iväg till skolan kom vi, och efter en halvtimme i klassrummet åkte jag iväg och jobbade. Sen snabbt ner till stallet för att fylla vatten, mocka, spåna, sopa, fylla hö och foder och samtidigt försöka hålla koll på hur det gick för hovis med våra nytillskott Sunny och Basco.

Snabbt iväg till skolan igen för att hämta Nikki. Iväg till affären för att köpa lite mer skolkläder och skor på rean, och sen Granngården för inköp av mer myggmedel.

Nikki ville hälsa på hos en kompis, så efter att jag gjort lite fler ärenden åkte jag till stallet och skrittade Crespo och Åsnan.

Nu är jag hemma för att slänga i mig lunch, eller middag snarare och alldeles strax ska jag åka och hämta Nikki och sen ska Crespo duschas innan jag ska åka och lämna Nikki hos min syster. Hon ska sova där i natt eftersom jag och Robert drar iväg tidigt till Timrå imorgon.

Skolan! Mitt barn går i skolan. På riktigt.

Hur gick det till? Jag som känner mig som arton fortfarande!

Nikki tycker iallafall att det är jättekul och jag tvivlar inte en sekund på att allt kommer att gå som en dans. Hon kan redan läsa, skriva och räkna riktigt bra och hon har många kompisar, även i de högre klasserna. Min älskade unge!

Det började med att jag och Emma drog till Sundsvall för att hämta hem ridskolans nya häst. Vi var inte hemma förrän 21.30, så det blev ingen motion för hästarna den dagen.

Sen har det bara varit stallet för hela slanten. Robert har ägnat all tid åt Lilleman. Han har kört, ryktat och även gett Lilleman en välbehövlig dusch.

Även Zafir fick duscha igår, och eftersom Nikki haft hand om honom hela helgen så har det blivit en del ridning både på ridbanan och i skogen.

Och själv har jag lyckats bli stucken av antingen en geting eller en brems. Allergisk som jag är så har min arm svullnat något enormt! Robert kallar mig Karl-Alfred.

Nu ska jag snart hoppa isäng då morgondagen bjuder på ännu en resa. Ytterligare en ridskolehäst ska hämtas.

- Små tjejer

- Shetlandsponnyer

- Rosa och lila kläder

- Flätor i manen

Och för lite av:

- Timmerstockar

- Manligt sällskap

Det är inte lätt för honom när husse är borta.

Han skulle bara veta att jag söker igenom hela internet efter blingbling-träns till honom..

(Säg inget till Robert)

Frukost och sen stallet igen. Vi mockade åt våra hästar och så tog jag två ridskoleboxar också. Robert mockade hagarna och så öppnade vi en höbal och packade in den i våra höbås.

Behöver inget gymkort!

Hem, putsa fönster, städa lite... Sen kom Robert med matkassar så vi satte igång och lagade 5 olika maträtter som vi gjorde matlådor av.

Stallet igen. Vi jobbade lite med Lilleman, Nikki red Zafir, och jag konstaterade att Crespo fortfarande är ofräsch. Ungefär där damp energinivån i botten och då åkte jag hem och tröståt rostat bröd.

Godnatt.