Emily

Snabbt iväg till stallet, och middagen intogs i omklädningsrummet i form av en kall våffla innan jag slängde på Crespo grejerna och longerade honom lite lätt i paddocken.

Var snabbt klar i stallet (före 20,30!) och skyndade iväg till affären och nu har jag precis lagt Nikki och ska nu bara varva ner lite innan jag också säger godnatt.

Kom sen på att fläkten i min bil fortfarande är trasig (fattar inte varför den inte lagar sig själv?) och jag kommer att måsta plocka isär lite saker under motorhuven för att sen peta igång fläkten med en lång skruvmejsel.

Så jag kommer förmodligen att dyka upp på kontoret och se ut som Mulle Meck. 

Aja. Bäst att sätta fart.

När jag kommer hem någon gång ikväll ska Crespo få ett lätt pass på lina och jag hoppas det har slutat regna då eftersom jag mest troligt kommer att bli tvungen att hålla till ute i paddocken.

Men det blir kvällens bekymmer, nu ska jag först fixa 25 mil i bilen, trycka in en massa information i min mosiga hjärna och sen köra 25 mil hem igen.

Tjing! 

Jag älskar att tvätta, hemma också faktiskt och det är något visst med att linda benen med fräscha lindor, och att få lägga på ett rent och fint schabrak.

Visst, jag tvättar inte efter varje pass, men om schabraket blir svettigt eller lindorna blir nedsölade med dreggel så åker de in i maskinen direkt.

Sand och stöv kan jag däremot skaka och borsta bort för att inte tvätta sönder grejerna.

Idag står först jobb på schemat, sen ska jag luncha med min syster och på eftermiddagen blir det stallet förstås. Crespo ska ridas och senare ikväll ska jag gå på styrelsemöte för ridklubbens räkning.

Svårt att ta sig ur sängen dock när man har de här två hos sig.

Men inte idag vill jag lova.

Det började med att min förkylning tog om rejält så jag har knappt sovit något alls i natt.

Somnade till vid 6-snåret och höll då såklart på att försova mig!

Så det blev en superstressig morgon, och sen har jag en del ångest då jag har nytt jobb som jag inte känner att jag har hundra koll på.

För att göra saken ännu lite värre så fick jag feber och otroligt mycket yrsel.

Ett tag var jag helt svimfärdig, och jag var rätt glad när arbetsdagen var slut och jag fick tag i lite medikament som kunde pigga upp lite.

Fick stallet mockat, Nikki hämtad från skolan och så slängde jag ihop en snabb middag innan det var dags för stallet igen för ridning och privathästägarmöte.

Behållningen den här dagen var att Crespo kändes superfin! Gjorde massor av övergångar först skritt-trav och sen trav-galopp. Avslutade med serpentiner i galopp och lite travskolor.

Även om jag är helt slut i kroppen nu och huvudet håller på att explodera så känner jag mig ändå så glad. Vad skulle jag göra utan min hjälte?

Har fixat i stallet såklart, mockat hagen, käkat lunch med Emma med familj, varit på 2-års kalas, hjälpt Emma att klippa Åsnan och så ridit Crespo.

Att klippa Åsnan tog 3 timmar och först klippte Emma och jag pekade och sa hur man skulle göra. Sen bytte vi.

Idag blev det en vilodag för Crespo då jag först jobbade och sedan hade mina ridlektioner hela kvällen, men imorgon ska jag rida igen och jag längtar!

Men nu ska jag krypa ner hos den här lilla lurvpasan.

Vårt hästevent var riktigt lyckat och alla verkade ha en rolig dag. Jag är nöjd, även om jag har tusen idéer hur vi ska göra det ännu bättre nästa år. 

När jag är sjuk har jag en tendens att köpa mer saker till Crespo än vanligt. I helgen har jag lyckats köpa på mig tre nya täcken. Till mitt försvar så var det så löjligt bra priser i Granngårdens monter på eventet så det vore bara dumt att inte slå till.

Jag menar, ett Amigo vintertäcke med hals för 540:- Det är svårslaget.

Sen fyndade jag också ett skrittäcke som gick loss för endast 150:- Det kan man ju inte säga något om. Däremot beställde jag ett 100 grams stalltäcke från Horseware via nätet och det kanske inte var en reavara direkt, men jag behövde det.

Problemet är nu utrymmet i täckesskåpet. Lilleman måste nämligen också uppdatera sin garderob.

Det ska bli så himla kul och jag hoppas verkligen att vi kan matcha förra årets succé!

Som vanligt kommer det att kretsa mycket kring uppvisningarna som i år kommer att bestå av Islandshästar, fyrspann, westernridning med mera.

Men ett prestigefyllt sponsorrace kommer det också bli, där några av våra sponsorer ska göra upp i en precisionskörning med shetlandsponnyer. Det ska bli riktigt spännande!

Sen kommer vi såklart ha djurhörna, ponnyridning, femkamp, hoppborgar, fikaförsäljning, hästloppis och marknad.

Kom förbi vetja!

Idag blir det nog inte många luckor heller. Jag ska jobba, sköta hästarna såklart samt ha ridlektioner hela kvällen. Till råga på allt har jag åkt på rejält halsont och feber, så det kan hända att mina ridelever får tolka teckenspråk ikväll.

Jag har iallafall hunnit rida Crespo och han är riktigt pigg och glad. Däremot får jag jobba rejält med rakriktningen då han i sin iver gärna sladdar runt lite hursomhelst. Det ska bli skönt när jag kan rida lite längre och tuffare pass så han får jobba mer ordentligt.  Jag räknar ner dagarna till den 18:e då vi äntligen ska träna för Katarina igen!

Nej, nu ska jag sätta fart. Nikki ska till skolan och jag på jobbet.

Nikki har fixat en bild på Pickalurven.

Hovslagaren kommer och skor om grabbarna och ikväll ska Nikki rida lektion.

Crespo ska skritta i skogen och jag har inte tusen saker att göra.

Eller jo egentligen, men imorse satte jag mig och gjorde en planering för veckan och försökte att portionera ut alla saker så inte allt skulle hamna på samma dag.

Nu ska jag bara sätta mig och skriva mina timmar för augusti och jobba litegrann, sen blir det stallet och avkoppling.

Robert har fått en maskot till lastbilen!

Då insåg jag att det var en låsning i bröstryggen,  som jag brukar få då och då. 

Som tur var så var Emma J på plats på ridledarmötet som vi hade på eftermiddagen och eftersom hon pluggar till osteopat så slängde hon upp mig på ett bord och knakade och bände i mig lite, och så sa det klock och så var smärtan och andnöden borta!

Efter en stressig dag kände jag att jag behövde en helkväll i stallet för att komma till ro, och det fick jag verkligen. Nikki red Zafir och sen red jag Crespo.

I slutet tog dock barnen över hästarna och klockan var alldeles för mycket innan vi slutligen kom hem.

Imorgon blir det ett lugnare tempo.

Fast just nu kändes det som att det blev mycket just idag.

Jag ska snart lämna Nikki på skolan och sen ska jag jobba ett par timmar. Sen måste jag förbi på kontoret och jag vet inte alls hur länge jag blir där.

Sen ska Nikki hämtas, jag ska fixa stallet, laga middag, rida Crespo, helst hinna motionera Lilleman också. Och nu i skrivande stund inser jag att jag helst av allt skulle behöva byta några lampor på bilen, fylla spolarvätska och köra ner den till besiktningen! Crap, min stackars Skoda får alltid komma i sista hand.

Och hämta ut medicin, städa, handla... Shit, bäst att sätta fart!

Imorse var vi på plats vid 9 och mockade. Sen for Robert och Nikki ut och körde med Lilleman medan jag höll en lektion med några elever.

Sen var det dags för Nikki att rida Zafir och jag stod mest i mitten av ridbanan och gapade. Ungen galopperar över upphöjda bommar som om hon aldrig gjort annat. Svårt att tro att hon inte ens travade utan ledare för bara två veckor sedan.

Lunch på Stenmans med brorsan och Hansson och sen åkte vi tillbaka för att ta in en höbal, mocka hagarna, fylla vatten osv.

Nu är vi hemma en stund och jag diskar, tvättar, städar lite och läser bloggar. Snart ska vi åka ner till stallet igen så jag får rida Crespo.

Ni ska tro att hon var arg på mig när jag sa att hon inte fick gå. Hon älskar skolan.

Planen är att vi ska ligga inne ett tag till och fortsätta att dricka vatten och vila. Förhoppningsvis kan vi åka ner till stallet i eftermiddag om hon fortsätter att vara pigg.

Jag själv däremot känner mig som en knöl, men jag har inte tid att vara sjuk så jag försöker ignorera det.

Idag ska Crespo skrittas, masseras och stretchas.  Imorgon ska jag rida! 

Nikki har ägnat morgonen åt att pimpa bilder på Zafir.

Men jag tänkte iallafall dela med mig lite av några tankar jag har.

Hatet mot enskilda ryttare och hästägare för att en av världens bästa dressyrhästar inte längre är bäst tycker jag är förkastligt. Ja, det är tråkigt att sagan om Totilas slutade som den gjorde men jag tänker såhär: Ingen av oss "vanliga" ryttare kan nog ens föreställa oss vad det handlar om att rida och matcha en sån häst. Att ägare/ryttare/team inte skulle ha hästens bästa i absolut fokus är löjligt att ens tänka. All press, allt jobb och framförallt alla pengar som ligger bakom gör mig rätt övertygad om att man vill lyckas. Och för att lyckas måste hästen må bra. Sen att saker och ting ändå inte går som man vill, det är vi nog alla bekanta med. Vi vet väl alla hur svårt det kan vara att undvika skador och trots att man gör allt man kan, så kan man ändå drabbas av nederlag? Om inte, så kanske man inte sysslat med hästar nog länge.

Det kan vara lätt att säga att man hållit på med hästar i trettio år och aldrig haft en halt häst, om man inte har tillräcklig kunskap för att bedöma en hälta och dessutom aldrig låtit sina hästar träffa en utbildad veterinär/equiterapeut/hovslagare/tandläkare. Givetvis kan man hävda att alla hästar man ägt och haft har varit vid god vigör, när man gömt dem ute i skogen där ingen annan ser dem.

Det är inte lika lätt när man har världens ögon på sig.

Att låta hästar vara hästar och leva naturligt låter jättefint. Men det finns INGEN häst i fångenskap som lever naturligt. I och med att vi har dem som tamdjur så har vi fråntagit dem deras naturliga miljö.

Det finns ingen lösdrift som kan mäta sig med de enorma områden en vild häst rör sig över under en dag. Mig veterligen finns det varken automatiska foderbehållare, hösilage eller vindskydd för en vild häst att tillgå. För mig är en ligghall och en thermobar lika sällsynt i hästens "naturliga miljö" som en box och en krubba.

Men det kanske är bra att våra hästar inte lever så naturligt, eftersom många av dem skulle dö av svält, tjuvjakt, rovdjursangrepp och skador.

Jag är absolut inte emot lösdrift eller utevistelse för hästar men jag önskar att folk kunde hålla sig till verkligheten. En häst på en lösdrift är lika fångad som en häst på box, och inget av det är i grunden naturligt för hästen. Så om vi så gärna vill värna om det som är naturligt för hästen så borde vi väl helt enkelt släppa dem fria. Sluta rida på dem. Sluta utfodra dem.

Eller så kan man ju se det som så, att för min häst som är född i en box, precis som tusentals hästar före honom, så är kanske det naturligt för honom. Precis som det är naturligt för mig att bo i ett hus, även om mina förfäder sprang runt med djurhudar kring höfterna och bodde i kalla grottor.

Frågor på det?

Just nu sover hon, och hennes kompanjon Pixi stöttar såklart i alla lägen. 

En sak som också är sjukt jobbig är att jag blir helt bunden här hemma. Tackochlov har jag fina människor omkring mig, så både jobbet, hästarna och ridlektionerna har ordnat sig. Nikki ska också få vara med min pappas sambo när jag åker iväg på föräldramötet.

Men ledan! Vi har sett två filmer, jag har läst ut en bok (som jag började på imorse) och nu kryper det i kroppen på mig. Känns som att jag ska bli tokig om jag inte får åka till stallet snart!

Jag är inte skapt för att vara inomhus!

Jag har varit stressad inför idag eftersom mina ridlektioner kommer att krocka med ett föräldramöte på Nikkis skola. Jag vill verkligen inte behöva ställa in mina lektioner då det är första gången för terminen, men det verkar inte som att jag hittar någon ersättare. Detta har resulterat i att jag knappt sovit en blund inatt.

Jag har vridit och vänt och vaknat otaliga gånger.

Nu på morgonen konstaterar jag också att Nikki har feber och inte kan gå till skolan! Och jag som måste jobba!

Emma skulle iallafall fixa mockningen till hästarna men jag hade gärna velat hinna skritta Crespo och massera honom.

Åh, ibland önskar jag att jag hade lite hjälp!

Den här dagen blir fullständigt kaosartad och det finns inget jag kan göra åt det.

Fan!

Idag ska han skrittas, gärna ute i skogen om inte regnet börjar ösa ner. Då han fick en rejäl genomgång på bakdelen igår så blir det bra med en ordentlig skrittrunda idag tänker jag.

Men först ska jag snabbstäda lite här hemma, det server som ett slagfält! Och klockan 9 ska Nikki vara i skolan och jag på jobbet.

Bäst att sätta igång!