Emily

 

Jag är nästan lite nervös över att jag fick fel häst. Jag menar, det kan inte vara sant att jag kunde komma över en sådan pärla för så lite pengar. Idag var han värd en miljon.

Först red jag och hade roligt. Sen red Nikki och hade lika roligt.

 

Har bara hunnit rida honom cirka fem gånger, och jag har väl så smått börjat hitta knapparna. Det underlättar förstås en hel del att ha Ida tillgänglig som hjälp. Hon påminner mig om att sitta på röven och rida istället för att åka runt och filosofera som jag annars har en tendens att göra.

 

Idag jobbade vi mycket med galoppen. Ökade på långsidorna, gjorde en liten volt på kortsidan där jag vände för ytterhjälperna för att få honom att komma tillbaka utan att behöva få för mycket häst i handen, och sen ökade vi igen efter nästa långsida.

Bara efter en liten stund hade jag en mycket finare häst än jag hade när jag satt upp. Plötsligt så hade jag ett bra stöd i tygeln i traven och kunde tillochmed sitta ner i sadeln. Han sprattlade på väldigt fint där under.

 

Direkt jag suttit av längtar jag till nästa gång jag får sitta upp. Det är nog så det ska kännas.