Hoppkurs

Jag och Eponia har hunnit med ännu en hoppkurs för Jannike. Denna gång var Eponia inte ett PMS-monster så på den fronten var allt bra. Dock hade jag jobbat natt så jag kände mig lite seg, men det glömmer man ju bort så fort man kommer upp på hästryggen.

Den här gången hoppade vi på serpentinbågar. Förra gången fick jag som läxa att vara med konsekvent. Att Eponia måste lyssna även om jag ger enligt henne "konstiga" direktiv, såsom att trava mellan hinder, göra halt lite närsomhelst osv. Jannike verkade tycka att vi tränat bra och vi fick beröm.
Denna gången fick jag i läxa att få fram henne mer. Eponia har en tendens att vilja galoppera mer uppåt än framåt, och när jag ställer mig i lätt sits, släpper efter på tygeln och ber henne att galoppera på, så blir hon lite rådvill och vet inte riktigt var hon ska ta vägen.
Jag i mitt fall kan lätt bli lite bromsande då jag ibland blir lite osäker i hoppningen, därför tycker jag övningen var bra, för på serpentinbågarna hinner man liksom inte tänka på så mycket annat än att hålla vägen och svänga, och på det sättet så kom jag ifrån bromsandet och lät henne bara rulla på. Sen kände jag efter hand att vi fick mycket bättre flyt när jag ökade galoppen lite, och i slutet tycker jag att vi hade en bra galopp med tryck, och inte bara spring.
Det är där den svåra balansen kommer. Att få en bra galopp med tryck, utan att hästen för den delen bara springer benen av sig.
Som avslut fick vi hoppa två hinder med relaterat avstånd, och jag kände att Eponia tog för sig mycket bättre då, utan att för den sakens skull ge sig iväg utan mig.

Som alltid är det ju rätt lönlöst att försöka få några bra bilder i ridhuset, men Emma gjorde ett tappert försök iallafall.



Galopp. (Var faktiskt nära att flyga av där ett tag för Eponia blev jätterädd när Maddans unghäst brallade och råkade sparka omkull ett hinderstöd rakt framför oss. Eponia reagerade med att slänga sig hej vilt åt sidan och bocka, och jag var inte riktigt beredd. Sen var hon skitskraj för Maddans häst resten av passet och grymtade och skyggade så fort han var nära. Hon ville minsann inte riskera att få hinderstöd på sig, knaspållan)


Mer galopp.


Trav över cavaletti.


Cavaletti i galopp. Snyggaste stilen.


Skutt.


Nöjd häst och trött matte som längtade efter sängen.

Nu får vi vänta i hela 4 veckor tills nästa träning. Suck. Men å andra sidan får vi ju mer tid att träna på hemläxan. Nästa gång Jannike kommer ska hon minsann få se på framåtbjudning!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0