Ljuset i tunneln

Idag efter att jag och Emma ridit hästarna i ridhuset så skrittade vi av utomhus.
Solen sken, det var bara -4 minusgrader och helt plötsligt kändes det som att jag såg ljuset i tunneln.
Här uppe i Norrland har vi ungefär 7 månaders vinter, och även fast man är van, så tar ändå mörker, kyla och snö på krafterna.
Men idag kunde man iallafall få en liten påminnelse om att vintern inte är evig, och det lättade iallafall upp min dag lite.
Det senaste året har varit tufft för mig,  och det är fortfarande jobbigt, men jag försöker glädjas åt de små grejerna i vardagen. 
Som solen idag, att Crespo jobbade bra på träningen igår, att Nikki trivs i skolan...

Idag kom min fina syster förbi till stallet med pappas hund Loffe. 

Imorgon ska bara bli en bra dag! Jag ska rida min fantastiska häst, Hannah och jag ska umgås, sen ska jag och Nikki ha tjejkväll eftersom Robert ska bort.
Det kommer att bli bra. Man måste bara tro på det.

Kalsongläge

Jag sa igår att dethär skulle bli min Nej-sägar-helg och jag är stolt över att än så länge kunnat hålla mig till det. Jag har inte planerat något, jag har sagt nej när folk har bett mig om saker och jag har inte stressat en sekund idag.

När Nikki var på kalas hos en klasskompis spenderade jag ett par lugna timmar i stallet. Jag ryktade, masserade och gosade med Crespo en lång stund innan vi red ett kort joggpass i ridhuset. Crespo kändes bra och idag red jag verkligen efter devisen "Kvalitet framför kvantitet" och efteråt stretchade jag honom, lät honom stå med spikmattan och så kramades vi en lång stund innan jag lindade och lät honom gå in i boxen och mumsa hö.

Senare hälsade vi på hos min pappa och drack kaffe. Jag, Nikki och jämthunden Ginza tog en liten mysig vila på golvet.




Imorgon ska jag försöka vara lika cool och avslappnad som idag.
Jag gör framsteg. 

Hela livet är ett disco

Idag ska Crespo vila.
Vanligtvis brukar han skrittas efter träning, men då han inte haft en riktig vilodag sedan Nyårsafton så känns det som att han ska få gå i hagen idag och bara vara.
Han kan behöva vila lite från mig med, och smälta allt han gjort den här sista veckan.

För min del är det ingen vila. Jag kokar sylt för fullt, sen efter middagen ska Nikki rida lektion, hästarna ska pysslas om och jag måste iväg på ett möte via jobbet.
Imorgon har jag också ett möte, på torsdag startar mina ridlektioner igen efter lovet och sen på fredag åker jag till Umeå för steg 2 av Ungdomsledarkursen.
Misstänker att jag får sitta i ridhuset sent på söndagskväll för att jogga Crespo lite innan måndagens träning.

Jaja, det ordnar sig nog. Nu tillbaka till sylttillverkningen.


Rivstart

Seriöst, jag har haft så mycket att göra att jag inte ens orkat tänka på att blogga.
Jag har typ spenderat all min vakna tid i stallet och när jag kommit hem på kvällarna har jag rasat i säng.

Jag och Crespo har verkligen rivstartat det nya året för att nå våra mål. På elva dagar har vi hunnit med tre dressyrträningar för Ida.
Förra året minns jag att vi jobbade med förvänd galopp och skänkelvikningar i trav.
Nu jobbar vi med byten, skolor och att samla galoppen och förbereda för piruetter.
Vi har tillochmed provat att trampa lite. Såklart inte med någon tanke på att vi ska börja piaffera, men för att Crespo ska få kvicka till sig lite och få ihop sin stora kropp.

Förutom att Crespo såklart ökat sin kondition och styrka så tycker jag att han ändrat sin inställning så mycket. Han är inte längre en quitter som lägger av så fort det blir det minsta jobbigt, utan han kämpar mer och det känns också som att han tycker det är rätt kul att göra rätt.
Åh vad jag älskar min häst! 


Så slö!

En riktig slö dag idag.
Jag och Nikki sov till kl 9, och därefter åkte vi till stallet.
Tog in hö, körde ut balar till Crespo samt ridskolans hästar, mockade och harvade ridhuset.
Sen har vi bara legat på soffan och kollat på Ponnyakuten hela eftermiddagen. 

Snart ska vi åka ner och ta in hästarna och efter att vi har ätit middag hos min pappa så ska jag och Nikki rida.
Det är skönt med en riktigt slö dag ibland, men imorgon kör vi igång med det vanliga tempot igen. Då är vi på plats i stallet före 7 för utsläpp, fodring och mockning.


Bästa julklappen

Nikki har tjatat hela hösten om att hon vill hyra en häst på jullovet.
Vi brukar hyra ut ridskolehästarna under två veckor över julen och Nikki ville så gärna ha Pulver.
Jag har förklarat för henne varje gång att vi inte har råd. 
Förra veckan var hon så ledsen då Emma sagt att Pulver redan är uthyrd hela perioden.
Det Nikki inte visste då var att han bland annat var uthyrd till just henne.
På julaftons morgon fick hon ett kuvert med ett brev.
I brevet fanns en bild på Pulver och en fråga från tomten om hon kunde tänka sig att ta hand om den snälla ponnyn över julen.
Gissa om det var en lycklig tjej.

Näst bästa klappen var en ridjacka som jag köpte åt henne på Hööks.


Livet

Idag har jag haft en effektiv men ändå avslappnad dag.
Jobbade som vanligt på förmiddagen, åkte sen och hämtade ut några paket och sådär innan jag åkte ner till stallet.
Jag och Emma red samtidigt i ridhuset och som vanligt lyssnade vi på musik och skrittade fram jämsides. Det är min absoluta avkoppling; att få umgås med min bästa vän, tillsammans med våra hästar utan stress. Det är livet!

Gjorde klart i stallet och slog mig sedan fram i affären med en miljon andra människor. Snodde ihop två formar lasagne som vi sedan bjöd Roberts barn och barnbarn på.
Robert och Lilleman har jobbat i skogen idag så det var rätt trötta båda två.
Efter middag och efterrätt åkte jag ner och lindade Crespo och pussade hästarna godnatt.

Nu ligger jag i soffan och längtar till imorgon då jag får svinga mig upp i sadeln igen.


Och mest av allt längtar jag efter att den här älskade ungen ska komma hem.

Sen sist

Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen på sistone, men jag är bara så sjukt trött hela tiden, så jag har verkligen inte orkat.

Det har däremot hänt massor som vanligt. Jobb och skola med allt vad det innebär för mig och Nikki såklart. Och så hästarna. Vi har haft avslutningsvecka på ridskolan och Nikki och Ida gjorde en så fin spegelritt att jag blev alldeles tårögd. Crespo och Lilleman har blivit både skodda och vaccinerade och Crespo har även blivit klippt.
Jag har hängt med Robert i lastbilen, Lilleman har jobbat i skogen och så har vi haft Emma m familj på middag. Vi har haft "barnbarnen" på besök och jag har lyckats komma ikapp lite på sömnkontot.
Imorgon drar en ny vecka igång och jag gissar att det blir fullt upp även om det är helg.





En dag i stallet, och en kväll i The Playboy Mansion.

Startade dagen effektivt. Åkte till stallet vid 8, mockade ridskolans sex boxar plus mina egna två. Sopade, drack kaffe, drog fram cavaletti och longerade Crespo.
Lunchfodrade hästarna och var klar med allt 11.30.

Matade tjockisarna också såklart.

Hämtade Nikki, Aurora och Ida och så fick de rida ponnyerna. Middag hos farsan och sen var det dags för Crespo att duscha. Nikki assisterade.


Blev full i skratt då jag skulle byta täcken på Crespo, och insåg att han såg ut som Hugh Hefner i sin sidenrock. Haha, Crespo goes Hef!

Vilken start

Jag hade inte världens bästa start på veckan direkt.
Jag försov mig, var tvungen att gå till tandläkaren, hann varken äta frukost eller lunch och till råga på allt blev Idaträningen inställd.
Blä.

Dock var min häst helt fantastisk att rida, så efter det kändes allt bättre.

Idag är jag vaken i tid, alla tänder är på plats och frukosten är avklarad. Nu ska jag jobba, sen ska Crespo ridas, Nikki ska rida lektion och jag ska på styrelsemöte. 
Bara att sätta fart.


Helgen

Ja, i helgen var det dags för tävling igen för Nikkis del. Hoppning på lördag och dressyr på söndag.

På lördagen var Pulver inte alls med på noterna. Han stannade, försökte bryta ut till de andra hästarna och var allmänt bångstyrig.  Nikki blev lite ledsen, och säkert lite rädd. Men så är det ju med hästar, de har sin egen vilja och ibland går det bra, och ibland mindre bra.
Hon fick iallafall pris för utklädnaden,  så då kändes det lite bättre.

På söndagens dressyr var ryttarinna och ponny sams igen, och de red ett jättefint program och fick en clearround-rosett.





Blackish

Idag satt jag och Nikki upp på varsin svart springare.








Uteritt

Efter tre dagar i ridhuset var det idag dags för en uteritt.  Nikki var ivrig att komma upp i sadeln igen efter en veckas riduppehåll och hon skrittade Crespo runt skrittstigen som Robert och Lilleman plogat upp.






Pricken

Nikki är såklart fortfarande sjuk. Det blir inte mycket sömn om nätterna då det kliar som värst då. Inatt var vi tvungna att kliva upp och slå på en film vid halv två, då hon absolut inte kunde sova på grund av klådan.
Inte lätt att vara sjuk, tur man har en gosig katt att trösta sig med.



Måndag

Måndag, det är -15 grader och jag VAB:ar. Nikki har fått vattkoppor och vi var vakna till klockan 3 i natt då hon hade feber och det kliade.
Stackars liten.

En fördel är väl att jag haft tid att städa lite, tvättat och bytt sängkläder.
Så fort Robert kommer hem ska jag åka ner en sväng till stallet och longera Crespo.

Ska berätta en jätterolig sak för er sen! 


Pepp!

Åh, idag ska bli en bra dag!
Jag är ledig, och ska ägna förmiddagen åt att fixa i stallet. Mocka, rida, pyssla...

Sen ska jag packa, för när Nikki slutar skolan så åker vi till Umeå tillsammans med mamma och syster.
Nikki ska få vara med sin pappa hela helgen, jag ska på VULK-utbildning, mamma ska umgås med min bror som bor i stan och syrran ska träffa vänner.
Ikväll ska vi dock umgås allihopa (utom Nikki då) och bara ha det bra.
Jag längtar!

Det ska bli så roligt med VULK:en, och så längtar jag såklart efter min lillebror.
Det enda som är dåligt är att jag missar equiterapeuten Anna som kommer imorgon. Men som tur är så har jag ju min bästa Emma. Hon tar hand om Crespo och ska vara med honom när Anna går igenom honom. Det känns tryggt. Emma känner ju Crespo så väl och hon är helt insatt i hur han känns och fungerar, så jag är helt trygg med det. Sen har ju Anna behandlat honom regelbundet under en rätt lång tid, så hon vet ju också vad hon har att göra med. Förhoppningsvis så ska det inte vara några konstigheter. 



Vinter

Ja det är nog bara att konstatera att vintern är här. Har inte kollat snödjupet,  men det är nog minst en decimeter iallafall. 
Jag kan inte säga att jag är stormförtjust direkt, även om det såklart är att föredra framför is och slask.

Planen är att skritta Crespo i paddocken ikväll om underlaget tillåter.




Sömnlös

Jahapp, klockan är 4 och jag ligger vaken och kan absolut inte sova. Väntar bara på att klockan ska närma sig vettig tid så jag kan åka och släppa ut hästarna. 
 
Nikki red Zafir igår och åkte av för första gången. En rejäl åktur fick hon, och landade på armen och gjorde sig illa. Men tapper och modig satt hon upp och red vidare. Så duktig!
 
Här på Crespo, vid ett annat tillfälle.
 
Jag red Crespo i ridhuset och han var riktigt, riktigt fin! Min häst är helt fantastisk.
 
Nej, nu ska jag prova att sova en stund till. Hade tänkt rida på morgonen idag med och då måste jag ha energi.

Fredagsmys i stallet

Efter jobb och skola åkte jag och Nikki till stallet. Fick sällskap av syster Hannah och vi longerade Crespo över cavaletti.
Då han har skrittat/vilat i tre dagar så var han väldigt pigg! Han bockade och busade lite emellanåt men i det stora hela skötte han sig snyggt.
Efteråt fick han stå med spikmattan på och så masserade jag honom.

Robert och Lilleman gav sig ut i skogen, men inte förrän Nikki fixat frillan.



Ponnyer och piruetter

Igår var det dags för Idaträning igen, och först ut var Nikki och Zafir. Jag hann tyvärr inte se när hon red för jag var tvungen att göra iordning Crespo, men enligt både Ida och Nikki själv hade det gått väldigt bra.

Crespo var både sitt värsta och sitt bästa. Eller egentligen var han nog bara som vanligt, men jag tog ett stort steg framåt i min ridning. Crespo är ju som bekant väldigt bekväm av sig, och ofta när jag ber honom ta i litegrann eller bara dra in bakbenen lite, så svarar han med att stå emot, och om jag fortsätter att irritera honom med mina önskemål, så kan han sparka och studsa lite.
Liksom igår.
Skillnaden var att igår satt jag kvar på rumpan, red ur strulet och kunde få min vilja fram.
Han blev så otroligt, underbart fin! Vi kunde rida fram, ta tillbaka, rida fram och ta tillbaka och han kändes som ett gummiband. Jag riktigt kände hur bakbenen blev kvicka inunder oss och hur manken kom uppåt.
När vi gick in och minskade galoppen runt Ida så fick jag till ett par språng som gav mig hopp om att vi någon gång i framtiden kommer att kunna göra en piruett!

Det blev bara ett kort pass, knappt 20 min, men känslan var den bästa jag haft någonsin, och jag tror faktiskt aldrig Ida varit så nöjd med oss förut. Jag längtar så mycket till ikväll då jag ska upp i sadeln igen!

Förresten, har ni tänkt på att Crespo ser ut som en ponny? En 180 cm hög ponny med busig blick och rufsig lugg. Älsklingen!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0