Måndagsfeeling

Imorse när jag vaknade så vräkte snön ner utanför fönstret. Tån värkte och förkylningen kändes inte bättre.
Behöver jag nämna att motivationen inte låg på topp?

Men jag skjutsade Nikki till föris, åkte ner till stallet och tog itu med mockningen. Sen joggade jag Crespo i ridhuset. Jag fick säga till honom på skarpen i början då han la sig i handen och släpade bakbenen långt efter sig. Jag kan ge honom att han var lite stel efter att ha löshoppat igår och sen stått ute i blötsnön, men han får inte bli nonchalant mot mina hjälper ändå.

Efter den lilla uppsträckningen i början så kändes han fin. Vi gjorde inget speciellt, bara växlade mellan rakt och böjt spår, ställde utåt och inåt, och så serpentinbågar såklart.

Sen har jag stortvättat här hemma. Sex maskiner har jag hunnit med, och sen även lite städning, handling och matlagning. Så nu känns allt lite bättre. Nu ska jag och Nikki åka ner till stallet igen och sen blir det tidig kväll. Klockan ringer vid 5 imorgonbitti. Som tur är kommer min snälla pappa hit klockan 6 och stannar med Nikki tills det är dags för henne att börja föris klockan 9. På eftermiddagen hämtar min syster henne och följer henne till ridskolan, där de duktiga stalltjejerna ska hjälpa henne på lektionen. Tur man har så många omkring sig som kan ställa upp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0