Ta honom i gränden, på vägen hem.
Det gror en vrede inom mig, som samlats där ett tag nu. Vissa personer gör rätt i att hålla sig på sin kant och bara bevilja mina önskningar här framöver.
Känner mig som ett skenande expresståg som kommer att ta mig dit jag vill, oavsett vem som står i vägen. Bara kliv åt sidan, för nu har jag kopplat ur bromsarna.
PS!
Annars är jag en älskvärd person som vanligt. DS.
Kommentarer
Trackback
