Emily

I fredags packade vi in hästen och åkte till Lycksele. När vi kom fram så skulle jag rida på framridningsbanan (tävlingsbanan var stängd) för att Crespo skulle få kolla läget lite.

Om man ska sammanfatta det ridpasset lite kort: Katastrof!

Crespo var så sjukt spänd, sprang med huvudet rakt upp och bara skrek efter andra hästar. Jag kunde inte styra honom för fem öre och efteråt var jag rätt stukad.

Jag tänkte att jag aldrig ens skulle komma till start.

 

På lördagen var det dags för vår debut. En LB:2 stod på schemat och jag kände mig konstigt nog inte nervös. Efter föregående pass så var min ambitionsnivå rätt låg och målet för dagen var att ta mig in på banan. Om jag skulle ta mig in dit så visste jag inte riktigt vad jag skulle göra, förutom att försöka rida åt rätt håll i någorlunda rätt gångart.

 

Framridningen startade i katastrof då en grind blåste igen och träffade Crespo i bakbenen när Lovisa ledde in honom på framridningsbanan. Han skrapade bort päls på båda bakbenen och blev såklart jätterädd och skärrad. Jag med.

Som tur var bästa Ida där för att hjälpa mig och hon coachade mig sedan genom framridningen som innehöll lite blandad kompott. Bitvis jättefin och rund häst, och bitvis lite studs och hopp åt sidorna.

När jag skrittade bort mot banan var mina förväntningar noll.

 

Döm av min förvåning när Crespo kändes väldigt fin och glad inne på banan. Han var avslappnad och cool och fast jag red helt på säkerhet och knappt ens bad honom om någonting förutom att gå åt rätt håll så skrapade vi ihop 60,17% och blev första utanför placering. Och då hade vi ändå två stora missar varav en gav en 3a i protokollet och den andra en 4a.

 

När det var dags för dagens start, som var samma program som igår, kändes Crespo rätt matt. Han var fin på framridningen, men eftersom jag körde på samma koncept som igår så blev han lite trött. Att minnas till nästa meeting: Rid fram lite kortare stund dag två.

Inne på banan var vi dock inte överrens. Crespo var inte alls med mig och det kändes som att handbromsen låg i hela tiden. Vi hade en del missar och allmänt så kändes det inte harmoniskt. Vi belönades ändå med 60,50% och hade en 7a mer i protokollet än igår. Även idag hamnade vi på första utanför placering.

 

Om man ska sammanfatta helgen så är jag så sjukt nöjd. Att rida in med en häst som jag dels bara haft i ett halvår, och som får en så taskig start, och sen rida på godkänd procent var mer än jag någonsin drömt om.

Att man sedan får såpass bra poäng när man rider på 30% av hästens kapacitet känns väldigt lovande inför framtiden. Jag känner att det finns så mycket mer att plocka fram i oss!

 

 

 

Bilder och filmer kommer.