Emily

När jag vaknade imorse så kändes det verkligen lockande att bara dra täcket över huvudet och aldrig mer kliva upp. Regnet piskade mot fönsterrutan och termometern visade endast två plusgrader.

Men, man har ju plikter här i livet så det var bara att masa sig upp, slänga in en tvättmaskin, utfodra barn och katt och göra sig klar för att assistera mamma vid besiktning av en bil.

När det var avklarat åkte jag ner och la på Crespo ett extra täcke. Han är ju som bekant gjord av socker och inte alls förtjust i regn.

 

Hem igen, tvätta ännu mer (hur kan det bli så mycket tvätt hela tiden, fast man tvättar varenda dag?) och laga lunch.

Sedan åkte vi ner till stallet igen och jag vet inte hur det gick till men innan vi var klara hade nästan fem timmar passerat. Undrar om klockan nere i stallet går fortare än på andra ställen? Den går iallafall fortare än den på jobbet, det vill jag lova!

Men även om det tog sin tid så fick vi en hel del gjort. Jag mockade åt Crespo och Martell, och så fixade jag såklart iordning foder och hö och sånt varjedagsgöra. Slängde i en tvättmaskin även där. Lite schabrak och lindor som behövde tvättas igen.

Sen fick Eliza och Crespo komma in för att torka upp och slippa regnet en stund, medan jag hjälpte Madde att lasta Vallde för deras minisemester i Gafsele.

 

Crespo fick ett kravlöst joggpass i ridhuset. Precis som väntat så kändes han lite stel efter en dags vila plus en dags regn, men han var ändå fint på plats och även fast jag kände att det tog emot lite så böjde han fint i sidorna, och gick fram för skänkeln. Red bara stora volter, lite skänkelvikning i galopp och lite öppnor på långsidorna. Bara för att få honom mjuk i sidorna och checka av att han var framme.

 

När jag ridit klart fick Crespo gå in i boxen och stanna där. Han verkade mycket nöjd med detta.

Nikki red Eliza en stund i ridhuset, och efter att jag putsat, hängt tvätten och fixat allt så åkte vi förbi NitNois Thaifood och köpte med oss kycklingspett hem som vi åt medan vi tittade på Frost.

Nu har vi legat på soffan en stund och smält maten och tinat upp, och nu är det snart dags att åka ner till stallet igen.

Tur att min älskade dotter är lika förtjust i hästar som jag, hur skulle det annars fungera det här?