Andas ut

Oj, så trött jag är ikväll, både fysiskt och psykiskt.
I måndags var jag ju som jag skrev, rätt trött efter en tävlingsdag plus nattjobb och ingen sömn. Sedan har veckan fortsatt med en massa jobb, vilket tär lite på psyket.
Missförstå mig rätt, men det är rätt krävande att stå i 10-12 timmar i sträck och serva folk och hela tiden vara trevlig, lyhörd och tillmötesgående. Man kan omöjligt vara på topp så länge, 8 dagar på raken. Inte jag iallafall. Nu är mitt huvud helt slutkört!
Annars har det varit rätt lugt på hästfronten. Jag tyckte att Crespo förtjänade att ha det lite lugnt efter hans fina prestation förra söndagen.
 
Liten förbättring när det gäller hullet, tycker jag iallafall.
 
På måndagen fick han en helvila. Jag byggde en liten gräshage där han fick gå och äta och ha det bra.
 
På tisdagen joggade jag honom bara ett litet kort pass i ridhuset. Kände bara att han kändes fräsch, och det gjorde han.
 
Dagen därpå red jag lite mer. Red lite förvänd galopp som den ligger i LA-programmen och gjorde lite öppnor och enkla byten. Eller ja, försök till enkla byten. Jag är lite för långsam i övergångarna än så länge. Min kompis Sandra hälsade på oss denhär dagen och hon fick sitta upp och rida litegrann också, och Crespo skötte sig utmärkt fastän det var en ny pilot som i sin tur inte ridit på cirka två år. Den kvällen skritta jag även ut tillsammans med Emma och Candela, bara en kortsväng runt skrittstigen på cirka 20 minuter. Crespo var rätt spänd och jag fick försöka avleda hans uppmärksamhet litegrann från allt som var läskigt.
 
Sen på torsdagen fick han vila igen, äta gräs och ta det lugnt.
 
Fredagmorgon satt jag i sadeln tidigt och vi joggade bara ett kort och kravlöst pass i paddocken. Crespo kändes fin och vi avslutade med att hoppa ett gigantiskt och skräckinjagande hinder.
50 cm.
Sjukt stolt.
 
Igår blev det en skrittsväng med Emma och Candela, och sedan skrittade vi runt i paddocken en stund och surrade. Crespo skötte sig jättebra hela tiden, mycket mer avspänd än i onsdags.
 
Idag var tanken att jag skulle jogga lite i ridhuset, men underlaget var som cement pågrundav att fyrhjulingen gått sönder och därför har det inte harvats. Nikki red Amie samtidigt så jag skrittade mest runt, med undantag för fem minuter då jag galopperade litegrann och försökte få honom lite mjuk och avspänd. Men pågrundav underlaget och förmodligen också för att han tagit det lugnt i veckan så kändes han ungefär som en utochinvänd kamel. Men det förlåter jag honom för. Det var ju inte hans fel.
 
Imorgon lastar vi och åker till Åsele för en kort bete -och träningssemester.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0