Som att dansa med en myndighet.

Note to self: Skriv aldrig ett långt, insiktsfullt blogginlägg med syfte att rensa din förvirrade hjärna utan att SPARA med jämna mellanrum! (Det är nästan så att jag skulle vilja skriva tre utropstecken, men nä, där går gränsen. Men jag kan bara säga satansförbannadehelvetesjävlar!)
 
Det finns ingen möjlighet att jag någonsin kommer att kunna restaurera det jag nyss skrev, så jag sammanfattar det lite kort:
 
Jag har drabbats av min jobbvecka-bakfylla. Vilket innebär att jag är utmattad, rastlös och irriterad på samma gång.
 
Det började igår, då var jag ledsen när jag skulle sova.
Sen drömde jag en mardröm.
Klev upp någongång vid den tiden då det knappt kan kallas morgon utan mer efternatt.
Somnade om, och sov som en stock.
Var en dålig morgonmamma som ställde fram frukost framför SVTB för att sedan tokdäcka igen.
Lämnade mitt underbaraste på dagis för att trösta mig själv på gymet.
Gjorde ett dålig pass. Kände mig stressad, skyndade mig, kände mig svag, allt gick tungt. Tog inte ens en såndär lång och härlig dusch med tillhörande hårtorkning och snyggsminkning, utan slängde bara ihop blött hår i en knut och såg ut som en megasunk när jag sedan åkte till Ica och köpte kesella.
Kände att jag inte gjort tillrackligt på gymet och ville helst åka tillbaka. Köra om, göra rätt.
Längtar tills Träningsnazi kommer hem och jagar mig med grisfösaren.
 
Försökte nytt upplägg: Kesella och tofflor framför Greys Anatomy.
Funkade ungefär tio minuter, sen blev jag rastlös. Provade läsa en bok. Sen blev jag rastlös.
Nu sitter jag och tittar på klockan. Väntar på att den ska bli 14.00 och dagishämtning.
 
Det finns så mycket som måste ut från mig. Ord som måste sägas. Ord som måste skrivas. Men det kommer ingenting.
Jag ger upp. Kollar Hästnet istället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0