Crespo - lördag

Igår, lördag, jobbade jag 8-17 och direkt jag slutat jobbet så åkte jag och R iväg med lastbilen till Åsele för att lasta hö och rida Crespo.
 
Jag hade förmånen att få rida lektion för Ida och som alltid när hon står på marken och tjatar på mig så förvandlas jag från en lealös klump till en ryttare och resultatet på hästen blir också därefter.
Jag började som vanligt att skritta honom i låg och rund form på lite stora volter och serpentinbågar. Det brukar jag göra tills han börjar frusta och jag vet att han är avslappnad.
Sen travade vi och gjorde samma arbete.
Crespo är lite stark i sin högersida så därför är det viktigt att jag får fram honom framförallt för höger skänkel, som han annars gärna trycker sig lite emot.
 
I galoppen gjorde vi även där det vi jobbat med tidigare: Utåtställd på volten på kortsidan, för att få honom att flytta för ytterskänkeln och få in yttersidan och "sätta sig" lite. (Alltså då menar jag inte någon högre samling, utan mer att han själv ska bromsa upp sin kropp så jag inte ska behöva sitta och dra honom i munnen).
Sedan på långsidorna försöker jag bara sitta tillbaka och driva på honom så mycket som möjligt framåt, för att han ska komma igång och ta i med bakbenen.
 
Han lossnade otroligt fint och jag fick uppleva en mycket rundare och stadigare form än innan. Helt plötsligt var min heffaklump inte så stor och lång längre.
 
Sen jobbade vi med lite skänkelvikningar på långa diagonaler och öppnor längs långsidorna.
 
Idas tips:
- Håll hela tiden koll på högersidan. I vänster varv får jag rida honom lite rakare än i höger för att hålla ordning på högerbogen.
- Var lite försiktig i början. Med tanke på Crespos tidigare problem och faktumet att jag inte känner honom så väl ännu och inte vet var hans gräns går, så är det klokast att vara lite "snäll" i början och sedan när han börjat jobba på och är eftergiven så kan man vara lite strängare och våga gå på honom mer och kräva mer av honom. Alltså: Skapa inga problem som inte finns!
- Skänkeln löser problemet. När han börjar streta mot handen så måste skänkeln på direkt, i rätt ögonblick. Ratta inte för mycket i tygeln utan lös problemen genom att driva framåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0