Filmer från träningen

Här kommer lite filmklipp från träningen igår. Sorry för den konstiga musiken, men jag valde att lägga in den istället för Robert och Eskils kommentarer bakom kameran, haha!
 
Vi jobbade mycket basic igår, precis som vi måste för att saker och ting ska bli rätt. Mitt problem med Crespo är att han är väldigt långsam och gärna gör sig lång. Själv är jag också väldigt långsam i min hjälpgivning så det är inte alldeles lätt för mig att få honom kortare och kvickare då jag själv har svårt att vara kvick och hitta rätt tajming. Men jag tycker ändå att man ser flera gånger på filmerna att jag lyckas "picka till" honom i rätt ögonblick och att han kommer ihop mer och använder bakbenen på ett bättre sätt. 
Det finns såklart mycket att önska men det känns som att vi är på rätt väg. Nu skulle vi bara behöva Idas ögon på oss minst en gång i veckan eller gärna ännu oftare, men jag hoppas att vi snart får ordning på fordon och transportmedel så vi kan få lite mer kontinutet i träningen.
 
Men ärligt, visst har jag blivit bättre med mina armar? Tror bara Ida var tvungen att säga till mig 48 gånger igår om att jag inte skulle ha armarna raka. Det är en förbättring med typ 100% sen sist.
 
 

Filmer från träningen

Här kommer några klipp från gårdagens träning.
Det handlade inte direkt om någon uppvisningsridning igår, utan rent gymnastikjobb. Som vanligt är det högersidan som är problemet för Crespo, likväl i ridningen som i det stora hela. Som jag berättat så har han ju haft problem med låsning i höger bog samt en muskelskada på bakdelen på höger sida. Det i kombination med att jag också är riktigt sned i min kropp (vilket syns tydligt på filmerna) och sitter väldigt mycket till vänster gör att Crespo gärna lägger sig på min högerskänkel och även hänger lite i högerhanden.
 
Ida gav mig dock väldigt bra tips och verktyg för att få bukt med detta och i slutet hade jag en riktigt fin känsla.
Jag tror jag måste boka en tid hos osteopaten så snart som möjligt, så att min snedhet inte ska förstöra ännu mer i ridningen. Crespo får ju väldigt lätt att lägga sig på min högerskänkel då jag gärna drar bak den och på så sätt släpper honom lång i högersidan.
 
Som vanligt klipper jag inte och klistrar filmerna för att visa de bra delarna, utan ni får den oklippta versionen med den bistra verkligheten. De gånger Crespo surar till lite är när jag lyckas komma åt honom på högersidan och han blev nog inte riktigt glad över att Ida gav mig tips för att få honom att jobba rätt, hehe.
Jag hoppas dock att jag i framtiden kan få visa upp en film där jag lärt mig att böja på armarna, räta upp handen och hålla skänklarna stilla. Ibland vill jag bara gråta när jag ser hur jag sitter!
 
 

Vardagsbilder

Det är inte bara i ridningen som motivationen tryter. Känner inte att jag direkt haft något att skriva om här heller, så därför kommer här lite bilder på det vi sysslat med på sistone.
 
En daglig procedur i stallet är såklart att fylla färskt vatten.
 
Och att mocka hagen. Dock måste jag erkänna att det oftast är Robert som sköter den delen, hehe. När jag är själv på veckorna så kan det gå två, tre dagar emellan. Jag är lite lat. Tur är att Crespo hjälper till.
 
Min mamma har egna bikupor hemma, och utvinner honung ur dessa. Jag jämför här en burk "hemmagjord" honung med en burk från affären. Vilken tycker ni ser godast ut?
 
 Har äntligen fått hem min Aktonpad. Dock vet jag inte om sadeln ligger helt bra med den, så därför är det tur att sadelutprovaren snart kommer hit igen och kan kolla.
 
Crespo har nu blivit klippt. Så skönt att ha det gjort. Dock blev det en väldigt dyr klippning, mer om detta i ett annat inlägg.
 
Nikki har fått äran att rida den nya ridskoleponnyn Pulver på helgerna. Lyckan är total!
 
 
 Hon är så duktig min lilla tjej.
 

Katarina-träning 29-30 augusti

I fredags packade jag och Robert in Crespo och åkte till Åsele för en tvådagars Katarina-träning.
Förutom att vi hade det jättemysigt när vi sov i bussen och att det alltid är jättetrvligt att vara i Åsele så gick träningen så sjukt bra.
Visst, det blir lite missförstånd, lite missar, orena byten och fel ibland. Men det är 99,9% mitt fel, och jag jobbar på att bli bättre.
Crespo var så himla arbetsvillig och glad att jag bara bubblade inombords av lycka. Mitt mål med honom har ju hela tiden varit att han ska tycka att det är roligt, och det känns som att jag lyckats med det.
 
Vi jobbade som vanligt mycket med att få honom att ta i framåt samt att stretcha honom i sidorna eftersom han är rätt stram i sin muskulatur. Ett tydligt tecken är att oftast när jag sitter upp och ska skritta fram så känns det som att sadeln ligger snett till vänster.
När jag ridit en stund känns det dock inte alls, och dagen efter ett bra pass så känns det ingenting heller. Men så fort att Crespo har vilat eller så, så kommer den sneda känslan tillbaka.
 
När Katarina tyckte att han var loss, och framme för skänkeln så fick vi rida lite vägar ur MSVC-programmen. Vi gjorde även lite byten, och då var inte fokus egentligen på bytena i sig utan mer att han ska bli lite loss och lite framme. Jag kan egentligen inte ens rida byten, men Crespo kan, och när jag ibland lyckas göra rätt, så blir det rätt. När jag inte har koll på vad jag gör så blir han efter bak. Men det är bara för mig att försöka få koll på grejerna.
 
Som vanligt hamnar ju aldrig de bästa bitarna på film. Jag tycker att han kändes absolut bäst på lördagen, men då var minnet fullt på mobilen, så det blev bara en kort snutt från lördagens pass. Grr, måste skaffa en riktig filmkamera!
 
Både Ida och Katarina berömde oss och jag kanske är löjlig, men beröm från dessa damer får mig att sväva på moln i flera dagar. Det är för att jag vet att de inte skryter om de inte menar det.
Efter lördagens pass sa Ida: "Faan vad fin han var idag. Vet du om att du red linjer ur MSVB:4?"
Det hade jag såklart ingen aning om, men det var ju bra att veta. Om vi någonsin kommer att rida någon MVSB:4 i framtiden...typ om fem år...eller tio.
 
 
 
Men jag skiter egentligen i om min häst kan krumelura med benen hit eller dit. Det viktigaste är iallafall att vi har roligt, och det tror jag vi hade båda två! Jag älskar verkligen min häst. Han är så jävla duktig, och schysst som står ut med att jag ibland gör konstiga saker.
Tillsammans med Katarina och Ida kännsdet som att vi är ett riktigt dreamteam.

TÄVLING LMR DAG 2

Idag vaknade jag upp av att regnet smattrade mot busstaket. Det var kallt som fasen eftersom vi stängt av elementet igårkväll då det var för varmt. Min ena höft ömmade efter gårdagens fall och det kändes inte som en toppendag att vakna till.
 
06.45 satt jag dock i sadeln för att jogga Crespo lite i ridhuset. Jag ville upp i sadeln och känna efter hur det kändes. Sen ställde vi in honom i boxen igen och gick till bussen för att äta frukost och chilla lite. Jag bestämde mig för att jag mest troligt inte tänkte starta.
 
Emma och Madde genomförde sina ritter och jag var ännu mer övertygad om att jag inte ville rida idag. Okej att bli avkastad inne på banan en gång, men jag kände inte för att göra det två gånger.
Ida, min mentor och klok rådgivare, tyckte dock att jag kunde ta honom till ridhuset och rida fram, och sedan bestämma mig just innan det var min tur. "Känns det bra så startar du, och känns det inte bra så skit i det", rådde hon.
Bra, tänkte jag, då kan jag säga att det känns skit och så struntar jag i alltihop.
 
Vi gjorde iordning Crespo och jag red fram inne i ridhuset där jag fick vara helt själv. (Det som är så bra med Lappmarksryttarnas tävling är att man kan rida fram både inne och ute).
Jag tänkte hela tiden att jag inte skulle starta, och bara därför så red jag riktigt bra. Crespo försökte muppa sig likadant som dagen innan men den här gången mötte jag upp med skänkel och red på framåt, och vips så kändes det rätt okej ändå.
Och vafan, jag hade ju ändå tagit på mig kavajen och allt...kanske lika bra jag kör på då?
När det var en ryttare före mig så bestämde jag mig för att rida ändå.
 
När jag red in på banan så insåg jag två saker:
1. Hästen kändes helt okej.
2. Jag hade inte pluggat in programmet. (Jag hade ju inte tänkt starta)
 
Väl inne i programmet så fick väl Crespo styra lite själv. Jag gjorde kanske inte så nogranna vägval (mestadels pågrundav att jag inte visste vart jag skulle) och jag lät Crespo fatta galopp där han tyckte det kändes bra, och det var ju inte nödvändigtvis där det skulle vara.
Hela programmet igenom satt jag och funderade vart tusan jag skulle, och jag räddade mig själv många gånger genom att kolla på de tidigare ryttarnas spår. Lyckades på något sätt rida rätt hela tiden och resultatet blev 63,71%
 
 
 
För mig kunde det lika gärna ha varit 93% för det kändes verkligen som en seger att våga rida in efter gårdagens skämmiga katastrof! Att få visa att min häst inte är dum, och att jag faktiskt kan rida någorlunda bra ändå. Men mest nöjd är jag att jag kunde få gårdagen ur huvudet och våga vända blad.

Film från Nordmaling

 
 
Tyvärr så höll min kära syster telefonen åt fel håll när hon filmade, och jag har inget redigeringsprogram, så det är så här det får bli. Men man ser iallafall att det är en häst, och att vi rider åt rätt håll och sådär.

Filmer från dressyrträning.

 
 
 
Ja, här är då filmer från i lördags.
Så om man känner att man har typ en massa ledig tid över och gillar att kolla på en stor svart häst som släpar hovarna efter sig med en skumpande halvtjockis med flaxande armar och ben, traggla runt i ett ridhus i typ en halvtimme...Ja, då är detta filmerna för dig.
Personligen tipsar jag om de sista fem minuterna i "Del 3". Där börjar det faktiskt hända saker.
 
Och om ni inte orkar/vill/bryr er ett skit, så kan ni ju låtsas och skriva en kommentar om hur bra det ser ut. Tack!
 

Filmer från tävlingen.

 
 
 Här är då filmerna från förra helgen i Lycksele.
Som sagt så red jag väldigt försiktigt, vilket visar sig i en lång häst och obefintliga ökningar. En del missar såklart och mycket att önska.
Men jag är ändå nöjd med vår debut.

Stallmorgonen och träningsvärken.

Imorse ringde min klocka 6.15, och då skulle det kokas kaffe och väckas barn och så vidare. När klockan slog 7 befann vi oss i stallet för att utfodra och släppa ut alla hästarna.
Det går oerhört smidigt måste jag säga när vi hjälps åt hela familjen.
Medan jag gav kraftfoder och täckade hästarna så bar Robert ut alla hösäckar i hagarna medan Nikki utfodrade katterna, kaninerna och marsvinen. Sedan hjälptes vi åt att släppa ut alla hästarna.
När klockan var 7.30 var det klart. Rätt snabbt jobbat måste jag säga.
 
Sen mockade jag till Crespo, Nikki mockade till shettisarna och Robert fyllde vatten ute i hagarna. Sen åkte vi hem och åt frukost och nu vilar vi lite.
Jag har sjuk träningsvärk i vaderna (?) sedan gårdagens träning i Åsele.
 
Här är ett litet klipp på det som är det absolut svåraste för oss nu: traven!
Jag kan verkligen inte sitta ner på min häst! Det går bara inte! Mina skänklar åker bakåt, och då passar Crespo på att dra i tyglarna så jag faller framåt. När jag försöker rida på framåt studsar jag nästan ur sadeln och då blir Crespo spänd och ännu studsigare. Ojojoj, hur jag tror att vi ska kunna visa upp oss på en tävlingsbana i slutet av månaden är för mig obegripligt i nuläget.
Men men, bara att träna på.
Ska åka ner och rida om en liten stund och får väl plåga mig med lite mer nedsittning.
 
 

Idaträningen i söndags.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja, de här filmerna kan man ju titta på om man är intresserad av att se mig och min häst galoppera runt i ridhuset i ungefär 700 varv.

Film från träningen

HÄRfinns nu en av filmerna från dagens träning. För min egen, inredningens och grannarnas skull så ids jag inte försöka mig på fler uppladdningar. Jag och datorn är inget harmoniskt par direkt.
Och om någon vill lära mig hur man gör för att få in filmklippen här på bloggen sådär tjusigt som alla andra gör, är ni välkomna att försöka.
 
Om ni vill se min duktiga skötare Natali hoppa med Crespo kan ni titta HÄR!
 
 

Idaträning 15/3

För första gången har jag lyckats fånga mig och Crespo på film.
Filmerna hittar ni här, här och här.
 
Eftersom jag är totalt datainkompetent så vet jag inte hur man lägger in filmerna här på bloggen så där tjusigt som alla ni andra gör, så om någon känner sig manad så får ni gärna förklara på ett enkelt sätt.
På grund av tidigare påtalad datainkompetens så är filmerna inte heller klippta så att bara de bra bitarna finns med. Jag bjuder på allt. När jag håller på att studsa av hästen, när hästen stannar och bajsar, när vi inte kan svänga medmera...
Men som sagt, det är den här nivån vi ligger på nu. Ibland är det bra, ibland är det inte så bra. Men det är väl det utveckling handlar om, att ha självinsikt och sträva framåt.
Så jag kommer inte att gardera mig med en massa förklaringar om varför det blev si eller så, utan sådär ser det ut när vi rider helt enkelt. Vi gör vårt bästa och vi tränar på för att bli bättre.
 
Egentligen är dessa filmer mest för min egen skull, men jag vet ju att jag har en liten "fanclub" som går in och läser här varje dag och som är nyfikna på hur det går med hästkraken. Så dessa filmer är för er!

RSS 2.0