Emily

Var ska jag börja?

 

Veckan började inte alls bra. Jag hade jobbat natt och vaknade sedan efter endast två timmars sömn och hade en hysterisk tandvärk.

Ni som någon gång haft tandvärk vet vad jag snackar om. Det är inte kul.

Jag har tidigare fött barn utan bedövning, samt legat under en häst som klev på min bröstkorg. Jag kan säga att jag vilken dag som helst gärna gör om det, hellre än att ha tandvärk.

 

För att göra en lång historia kort så blev det tandläkarbesök, en tand drogs ut. Sedan följde feber, smärta, smärta, inflammation, smärta och lite mer smärta. Allt detta i kombination med ungefär två timmars sömn per dygn, samt en massa jobb, Umeåresa med jobbigt möte, fler tandläkarbesök och en massa andra måsten.

När fredagen kom fick jag äntligen lite hjälp i form av Citodon, vilket gjorde mig hög som ett hus. Dock försvann inte smärtan.

 

Igår, efter fem dagars konstant smärta, kände jag mig ganska ynklig. Så när Robert började prata om att han skulle åka till Östersund för att köpa något slags toalettskåp till vårt nyrenoverade badrum, kunde jag nog inte bry mig mindre. Jag hummade lite och sa "Mm" "Fint" "Hejdå" och sedan tyckte jag lite synd om mig själv.

 

På kvällen ringde Robert och sa att han alldeles strax skulle vara hemma, och att jag var tvungen att komma ut och hjälpa honom in med skåpet. Jag suckade och masade mig upp ur soffan där jag precis lyckats landa efter ett tolvtimmars jobbpass.

Döm av min förvåning när toalettskåpet han köpt såg misstänkt likt ut som det tävlingsskåp jag suktat efter i hela mitt liv och som jag aldrig trodde skulle hamna i min ägo.