Veckan i bilder

Trots en något turbulent inledning på veckan är nu allt åter till det normala. Hyfsat iallafall om man bortser från att Robert är sjukskriven och äter en hästdos medicin varje dag.
Jag och Nikki är iallafall pigga och krya, och vi har Wildahunden hos oss i veckan. Lyckan är total hos Nikki.
 
Bästa vänner.
 
Då Crespo fick en lugn helg pågrundav sjukhusvistelsen startade vi veckan med longering i måndags. Han hade skrittat fredag-lördag-söndag med Lovisa så han hade inte stått helt.
Sen red jag tisdag och onsdag, och jag vill tro att vi kommit till en slags "säkerhetsnivå" i ridningen nu, som gör att det känns som att vi är rätt säkra på en viss nivå nu. Jag behöver inte oroa mig att han ska tjura ihop när jag ska börja trava, och jag vet att jag kan låta honom jogga igång i sin egen takt utan att han tappar framåtbjudningen. Det är en hel del som fallit på plats helt enkelt och det är underbart roligt att rida varje dag.
 
Halsen har faktiskt blivit lite bredare än vad den var när han han kom!
 
Idag blev det en skrittdag för herrn och den spenderades ute efter ridstigen! Jag skäms nästan över att erkänna att idag var första gången jag red ut på Crespo! Men till mitt försvar så har vädret antingen bjudit på blå isgata eller -32 grader, så det har liksom aldrig passat att ge sig ut.
Som sällskap hade vi Linda och Corvette, och jag var lite orolig för hur det skulle gå, då jag inte hade en aning om hur Crespo skulle uppföra sig, och då jag hade en ganska bra aning om hur Corvette skulle uppföra sig - inte alls.
Mycket riktigt studsade den lilla araben runt, vände på bakdelen, hoppade ner i dikena, bockade och for åt alla håll och kanter.
Men Crespo, min hjälte, skrittade bara på i en stadig takt, med öronen framåt och brydde sig inte alls om den röda lilla odågans påhitt. Efter en stund insåg även Corvette att det var trevligare att ta det lite chill, så han hakade på Crespos goda exempel och så fick vi en riktigt trevlig tur på cirka 40 minuter.
Lyckohäst!
 
Hemma vid stallet stod de tre musketörerna och spanade.
 
Finaste stornäsan.
 
Nu ska jag försöka sno ihop någon slags lunch/middag till denhär familjen och sen efter att jag tagit in pållen tänker jag nog faktiskt lägga mig på soffan och göra ingenting. Det är jag värd efter den här veckan som hittills inte bjudit på många lugna studer.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0