Emily

Imorse vid 7 fick jag ett sms av Madde som hade utsläppet, att hästarna stod inne eftersom det var -28,5 grader ute.

Jag hoppade i stallkläderna och åkte ner.

Jag klädde på Crespo och Åsnan ordentligt med tre tjocka täcken var, och så fick de gå ut i hagarna och äta i en timme ungefär medan jag mockade boxarna.

Sen fick de komma in igen och jag och Robert styrde bilen mot Umeå för att hämta hem Nikki.

 

Det är alltid stressande när det blir så här kallt och man inte är hemma. Om hästarna ska stå inne så krävs det ju att man rör på dem under dagen, och håller lite extra koll.

Som tur är så har jag ju Emma.

Hon såg till att Crespo fick skritta, och att boxen mockades under tiden jag var borta. Då det är 25 mil enkel väg till Umeå så tar det ju en liten stund innan man är hemma igen

 

Häromdagen sa en annan Emma: "Det är ju som att ni har enochenhalv häst var" och det stämmer faktiskt. Jag och Emma hjälper varandra väldigt mycket med våra hästar.

Det blir liksom naturligt så, eftersom vi har samma synsätt på det mesta, har liknande rutiner för våra hästar, och dessutom har vi boxarna bredvid varandra.

När jag mockar ut hos Crespo, blir det liksom självklart att göra det hos Åsnan också.

När Emma ger Åsnan en morot, får Crespo en. När jag tar in Crespo, tar jag in Åsnan, och så vidare...

 

Det är så otroligt skönt att ha en sådan vän, där det alltid går jämnt upp. Jag behöver aldrig känna att jag står i skuld til henne, eller tvärtom. Det jämnar alltid ut sig på något sätt då vi hjälper varandra hela tiden. Och det är en oerhörd trygghet att veta att det alltid finns ett par extra ögon och ett par extra händer till hands för att Crespo ska ha det så bra som möjligt.

Det är verkligen något jag värderar högt!

 

När vi kom hem från Umeå så åkte jag och Nikki ner till stallet direkt. Mockade ut hos hästarna, och sedan fick Crespo skritta en stund i ridhuset. Därefter fick han sin massage och sedan åkte vi hem.

Kvällen avslutades med fika och valpmys hos min faster Lena.

 

Nu ska jag snart krypa i säng. Det tar på krafterna att köra bil hela dagen och min hjärna känns som mos.

Tyvärr skulle det enligt prognosen vara lika kallt, eller tillochmed kallare imorgon. Suck!