En helg i stallet
Under helgen så har de flesta av "stallfolket" varit funktionärer på körtävlingen i Lycksele. Jag och Nikki stannade dock hemma för att ta hand om stallet. Någon måste ju göra det också.
Det blev två tidiga mornar för lillpigan. Halv sju ringde klockan både lördag och söndag, och efter att vi fodrat och släppt ut hästarna i hagarna har Nikki fått inta sin frukost sittandes på en pall i stallgången medan jag börjat med mockningen.
Nikki är så duktig på att hjälpa till. Hon fyller vatten, bär hösäckar, mockar så fint inne hos Amie, och sopar stallgången. En riktig fröjd att ha med henne i stallet.
Vatten är viktigt. Nikki fyller nytt och fräscht vatten varje dag, här till Candela och Amie.
Förutom morgonsysslorna såsom utsläpp, mockning och iordningsställande av foder och hö, så har vi såklart ridit Crespo och tagit hand om allt runtomkring honom. Det har varit lite slitigt på så sätt att vi ansvarat för alla utfodringar, vilka är utsatta med fyra timmars mellanrum. Detta gör att man inte hinner göra så mycket annat än att åka fram och tillbaka till stallet, så vi tänkte att det är lika bra att hålla sig där hela tiden. Så mellan målen har vi förutom ridningen då, sysslat med lite fix i lastbilen.
Nikki och "Hästis" kollar på tv medan jag och Robert fixade med en massa elkablar och skit.
Sen testade vi att bädda ut sängarna, och Nikki provlåg för att kolla komforten.
Det är det bästa jag vet faktiskt, att få åka till stallet direkt på morgonen. Det är så lugnt och fridfullt då, och vid den här tiden på året kan man njuta i fulla drag utan att frysa eller behöva ta på en massa täcken.
Fjordingarna Lucas och Vallde avnjuter höfrukost i solen.
Nikki käkar riskaka mellan sysslorna.
Zebran med benen i kors.
Sockan och Pokemon är inga fotomodeller precis.
Katterna gör sitt jobb. Dessvärre orkar de inte alltid äta upp sin fångst, så det ligger en hel del såna här runtomkring på marken.
Nu ikväll har de frånvarande stallmänniskorna återvänt, så imorgon är ordningen återställd och vi behöver inte sköta annat än vår egen häst. Ikväll åkte vi ner för att skritta Crespo och han fick även vara lös i ridhuset en stund. Han uppskattar det dock inte så mycket som man kan tro. Han vill helst vara nära mig hela tiden och när jag säger att han ska stå stilla så jag kan fota honom så ser han såhär förnärmad ut:
Nej, nu är det sängen som gäller för stallpigan Emily. Så man orkar med en ny dag i stallet imorgon. Hästnörd, jag? Näähää!
Kommentarer
Trackback
