Emily

 

Men ibland känns det också som att hon alltid har funnits. Det kan vara svårt att komma ihåg hur allt var innan hon fanns.

 

Idag ska Nikki åka ut till Dalasjö och vara med min fina vän Carro och hennes Christoffer. De är så förtjusta i Nikki och man kan väl lugnt säga att det är ömsesidigt från Nikkis sida. Hon har längtat hela veckan efter att få fara dit.

"Men mamma! Kom ihåg att det är bara jag som ska få vara med Carro och Christoffer och Jax och Imra! Inte du!" säger hon bestämt.

Orättvist.

 

Annars ska den här dagen ägnas åt seriös rensning nere i stallet. Jag och Madde ska rensa ur våra stallgarderober. Jag vet inte hur många ton med hästprylar jag har kvar där nere. En del saker ska jag nog skänka till ridskolan, och resten ska magasineras hemma hos Madde, liksom garderoberna som måste flyttas därifrån.

Om jag finner någon slags energi på eftermiddagen så blir det ett gympass, men motivationen ligger inte alls på topp idag så det kan lika gärna bli en stund på soffan med en bok. Jag måste verkligen lägga ner lite kraft på att försöka slappna av. Snart är ledigveckan förbi och arbetet börjar igen. För en gångs skull ska jag försöka vara utvilad hade jag tänkt.