Hysterika

Jag vaknade på ett oväntat bra humör idag.
Speciellt med tanke på att jag var väldigt nere i går kväll och allt bara kändes skit. När jag sen väl hade lyckats somna (det är mitt mest tidskrävande projekt nu för tiden) så började Pixikatten att leva rövare i rummet och hon var rätt nära att sluta som...ja, jag vet inte vad man skulle kunna göra med hennes skinn helt ärligt. Hon är rätt liten fortfarande. En liten plånbok kanske?
Och när jag efter en evighet fått kattskrället att lugna ner sig (jag körde en ny metod som innefattar att jag tvångshöll henne mot mitt bröst och vaggade henne till sömns som jag gjorde med Nikki när hon var bäbis och hade sina växtperioder) så drömde jag (som brukligt nuförtiden) en mardröm som resulterade i att jag vaknade kallsvettig eftersom jag även i denna dröm slagit ihjäl en människa med mina bara händer. (Är det dags för terapi nu?)
 
Men trots detta så vaknade jag rätt nöjd och glad ändå. Det måste vara ett gott tecken.
Jag anar bärplockarväder även idag. Sol och vind.
Min tanke idag är att kanske lura med min klotformade vän Madde, för jag tänker att hon och Nikki ungefär har samma uthållighet i skogen och om de lessnar kan de gå tillbaka till bilen och äta bärplockarkex medan jag fortsätter jakten på skogens guld.
 
En del av gårdagens skörd. Jag måste seriöst skaffa en kamera eller en ny mobil för nu börjar det verkligen vara en riktig kass bildkvalitet.
 
Dock så svävar jag runt i något slags förnekelsestadie idag. Jag vägrar inse att det är torsdag. Det kan inte vara sant att veckan går mot sitt slut.
Som alla ledigveckor så rusar tiden iväg och det känns inte som jag hinner någonting. Jag vill tro att det är tisdag.
 
Wilda njuter i fulla drag av vår liberala djurhållning som innebär att samtliga fyrfotingar är varmt välkomna i soffan.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0