Vad är det för fel på barnuppfostran nuförtiden?
När man börjar surfa runt på sidor som Familjeliv och Niomånader och liknande så kan man lätt drabbas av panik. Man blir bombarderad av alla dessa metoder. Metoder för hur du får ditt barn att somna, äta, sluta amma, sluta gråta, krypa, gå ochsåvidare ochsåvidare.
Det finns miljoner och åter miljoner av tips på hur du ska göra på bästa sätt för att göra livet som mamma lite enklare.
När man väl börjar sätta sig in i alla dessa metoder (som det också finns en hel uppsjö böcker om) inser man att det är ungefär lika avancerat som raketforskning.
Men eftersom jag är rätt lat av mig, och inte allför smart heller, så har jag under årens lopp utvecklat en helt egen metod.
Låt mig presentera: Hotmetoden, alternativt skrämseltaktiken.
Exempel:
Problem: Ditt barn vill inte kamma håret efter bad.
Åtgärd: Säg åt ditt barn att om man inte kammar håret så kommer vildvittror (alternativt skator) att bygga bo i håret.
Resultat: Ditt barn kommer efter varje bad att springa till hårborsten och sedan ivrigt ropa: "Mamma, skynda dig att kamma mig så inte vildvittrorna kommer och bygger bo!"
Exempel:
Problem: Ditt barn vill inte borsta tänderna.
Åtgärd: Förklara för ditt barn att tandtrollen snabbt och effektivt kommer att borra hål i tänderna, varvid barnet inom en snar framtid kommer att bli tandlös och enbart kommer att kunna livnära sig på välling och uppstekt kallgröt.
Resultat: Ditt barn kommer frivilligt att bända upp sina små käkar och samtidigt mumla: "Mamma, bojsta bojt tandtjojjen så dom inte bojjaj söndej mina tändej!"
Enkelt och effektivt.
Alla med lite fantasi kan klara av det.
Varsågoda, tipsen är gratis.
Nu ska jag sätta mig ner och fila på min nya bestseller om barnuppfostran. (Vilken ni kommer att få betala dyrt för förstås)
Vad är det för fel på Efterlyst?
Programmet börjar med att man tittar tillbaka på förra veckans program där man tog upp ett fall där en 11-åring blivit överfallen och rånad av en vuxen man.
Hemskt, naturligtvis.
Ännu hemskare var att 11-åringen blev av med sin iphone...ehh, vänta nu! Vem fan ger sin 11-åring en iphone?
Tydligen föräldrar som inte är så gammalmodiga som jag själv.
Jaja, det var ju såklart ett trauma för 11-åringen att bli rånad, men kom igen! Idiotiska vuxna som tycker sig ha rätt att stjäla kommer det alltid att finnas, så ett tips till alla föräldrar där ute: Ge inte din elvaåring en iphone, och låt dem inte åka tunnelbana själva.
Okej, nu var det inte det jag skulle bli upprörd över, utan det var följande som gjorde mig alldeles andfådd av irritation: 11-åringen fick i kvällens program komma till studion, där Hasse Aro sa att det var strongt av henne att ställa upp, och för att hon var så duktig så fick hon och hennes familj en dags vistelse på Tivoli i Stockholm.
Men va!? Sen när blev Efterlyst förvandlat till välgörenhetsTV?
Och vad fan bryr sig den där ungen om Tivoli när hon har en iphone?
Gaah!
Jag tittade vidare... i två minuter.
Sen nämnde Hasse Aro nämligen någonting om att gymnasieklasser kunde vinna 100.000 kronor om de kom upp med en bra idé hur man ska stoppa våldet.
Men va!?
Ska man måsta muta ungar nuförtiden med pengar för att de ska vilja stoppa våld?
Nej nu jävlar.
Det är inte såhär Efterlyst ska gå till! Fånga bovar istället och sluta ge bort saker!
Jag stängde av skiten.
Jag är upprörd.
Det kan till viss del också bero på att jag är bitter för att min favorit, tillika nummer två på min Reserv-Kille-Lista; Leif GW Persson inte längre medverkar i Efterlyst.
Jag kommer aldrig se det igen.
Vad är det för fel på folk?
Jag bryter bloggtystnaden för att jag är jävligt irriterad.
Kanske kan jag inte skriva om jag inte får irritera mig på folk?
Tur för mig då att jag befunnit mig en hel del nere på Vilhelmina Ridklubb idag, och det om något gör mig irriterad.
I vanliga fall är det folk som inte tar hand om sina hästar som får mig att se rött, men idag är det hundfolket.
Jag ska inte gå in på detaljer eller hänga ut någon, för folk blir så jävla stingsliga när man dumkallar dem i bloggar, så jag ska försöka låta bli.
Jag kallar mig inte hundexpert för fem öre, men en sak som jag lärde mig redan när jag var liten och dagligen promenerade Ekorrbacka runt med farfar och hundarna Amir och Rajja var följande; man pryglar inte upp en hund som rymmer och sedan kommer tillbaka.
Det gör man inte.
Vad jag har lärt mig är: Om hunden rymmer och sedan kommer tillbaka, så släpper man in den i bilen, kör en vända (om nu hunden uppskattar bilturer) för att på så sätt lära hunden att det var bra att den kom tillbaka. Att komma tillbaka är trevligt, att komma tillbaka är kul och då får man göra roliga saker.
Vad man inte gör är: Kasta sig över hunden, dra på den ett koppel för att sedan rycka, slita och dra hunden runt på marken samtidigt som man trycker ner den med handen.
Det kommer nämligen att lära hunden att det är obehagligt att komma tillbaka till matte/husse för då får man ovett. Då tycker hunden förmodligen att det nästa gång är en bättre idé att sticka iväg och istället kanske bli överkörd eller på annat sätt hamna i olycka.
Man kan inte, och det här gäller alla djur, bestraffa i efterhand. Ska man bestraffa ett djur på något sätt måste man göra det direkt det händer. Ser du att hunden rymmer och du lyckas ta den på bar gärning, javisst, då kan du förklara för den att det var dumt. Rymmandet var dumt, men att komma tillbaka är bra.
Det är likadant som att du inte kan låta en häst bli utan kvällsmat för att den bet dig i armen på morgonen. Hur fan ska den förstå sambandet?
Att ge den en hurring i samma ögonblick som den hugger dig; fine!
Men inte två timmar senare.
Jag tycker att ovanstående resonemang borde hamna under kategorin sunt förnuft, och det om något är väl vad man skulle kunna förvänta sig av medlemmar i brukshundsklubbar? Eller?
